Kameratest: Panasonic TZ7 är filmarens favorit

När HD-filmning blir allt populärare i stillbildskameror är det inte fel att redan vara tillverkare av HD-videokameror. Det märks i TZ7 att Panasonic har videoerfarenhet

Som stillbildskamera konkurrerar Panasonic TZ7 med flera andra relativt kompakta kameror med 12 gångers zoom som Canon SX200 IS och Kodak Z8612 IS eller lite större kameror som Fujifilm S1000fd och Casio EX-F1.

TZ7 har några klara fördelar som stillbildskamera. I grunden är det samma kamera som populära Panasonic LX3, men med annat objektiv. Det arvet medför att kameran inte utnyttjar hela sensorn vid bildformaten 4:3, 3:2 och 16:9. Det kan låta knasigt, men det är egentligen smart.

På de flesta kameror beskärs bilden i höjdled när de mer långsmala formaten ska användas. Med TZ7 tar kameran med mer av sidorna i 3:2 och framför allt 16:9-formatet. Panasonic utnyttjar därmed objektivets bildcirkel maximalt, får mindre skillnader i upplösning mellan formaten och får en större horisontell bildvinkel när det behövs – till panoramabilderna. Bara denna smarta funktion kan göra en kameratestare småkär i kameran.

TZ7 är enkel att använda för nybörjaren och familjefotografen, men under skalet finns en del inställningsmöjligheter för den avancerade. Trots släktskapet med LX3 saknas råformat samt tid- och bländarstyrd automatik. Skärmen är förhållandevis högupplöst med 460 000 pixlar och ger en mycket fin bild.

Vi hittar två minus med kameran. Det mest allvarliga är att teleläget är påtagligt oskarpt. Vi har inte haft möjlighet att testa flera exemplar för att se om det är fel på vår kamera. Vi tror ändå att det kan vara typiskt för modellen eftersom det syns att skärpan är rätt inställd, men det blir lite luddigt och en del överstrålning.

Den mindre plumpen i protokollet är att programratten sitter alltför löst och man finner alltför ofta att den hamnat i fel läge.
Den närmaste konkurrenten är Canon SX200 IS som också filmar i HD-upplösning (1280 x 720 pixlar). I Panasonics fall går det att ställa om mellan två olika filmformat AVCHD Lite och Motion-jpg. Skillnaden i bildkvalitet är liten, däremot håller AVCHD 50 bilder/s progressivt (hela bild-rutor) medan Motion-jpeg ligger på 30 bilder per sekund. AVCHD-filmerna blir mer än två tredjedelar mindre. Sensorn levererar dock bara 25 bilder per sekund, så kameran interpolerar upp hastigheterna.

Motion-jpeg passar bra för den som ska visa sina filmer på datorn. AVCHD är krångligare att använda på datorn. Alla Panasonics nyaste multimediaprodukter som TV och bluray-spelare har SD-kortläsare och AVCHD-avkodning. Det gick mycket smidigt när jag provade att spela upp filmerna på min TV från min Panasonic bluray-spelare.

Den verkliga upplösningen på filmerna är inte på topp som brukligt är när det gäller billigare kameror. Brushantering och komprimering suddar ut. Det skulle krävas större batteri och kraftigare processor för att få högre kvalitet. Redan som kameran är skulle ett kraftigare batteri vara välkommet.

Ett stort plus vid filmning är den utmärkta bildstabiliseringen som gör filmerna mycket behagliga att titta på. Alla småryckningar är som borta. Zoomningen sker också mjukt.

Panasonic TZ7 är ingen billig kompakt, men kan vara värd sina kronor för den som vill kunna HD-filma. Det är ingen tvekan om att Panasonic tagit HD-filmningen på allvar.
 
Några snabba omdömen om Panasonic DMC-TZ7:
+ "Äkta" panorama med 16:9-läget
+ Rejäl vidvinkel
+ Genomarbetad HD-filmfunktion med bra bildstabilisering och mjuk zoom
+ Bra skärm

- Inte helt skarp i teleläge
- Tung

Panasonic TZ7

Magnus Fröderberg