Vi har testat Asus Eee Pad Transformer

Transformer befinner sig i gränslandet mellan surfplatta och laptop, vilket i sig inte nödvändigtvis behöver vara en nackdel. Tvärtom visar sig konceptet till slut vara en överraskande trevlig upplevelse.

Till det yttre har jag svårt att riktigt ta till mig Transformer. Dess rödbruna färg känns inte riktigt up-to-date men tangentbordet är dock behagligt, knapparna känns gedigna. Systemknapparna högst upp är smart anpassade till både Android och plattans funktionalitet. Det enda jag egentligen saknar är en hemknapp.

Vissa av konstruktionslösningarna faller mig inte helt i smaken. Vi kan börja med dockningsmekaniken. Att plattan när den väl sitter är stabil, rejält fastlåst och kräver att man drar i en upplåsningsspärr för att lossa den är väldigt bra. Problemet är bara att plattan kan vara svår att sätta på plats. Det händer att man tror att den är säkrad ända tills man flyttar på den genom att endast hålla i tangentbordet eller plattan.

Osmidiga gångjärn
Även gångjärnet som reglerar skärmvinkeln är en rätt osmidig lösning. Helt stängd ligger plattan stadig på bordet med hjälp av små gummifötter. Men när man vinklar upp skärmen vrids även gångjärnet vilket resulterar i två saker, tangentbordets lutning ändras beroende på skärmens vinkel och plattan börjar glida omkring som Bambi på hal is eftersom gångjärnets minimala gummifötter inte alls ger det fäste man skulle önska.



Att den är ganska tung är heller inte till dess fördel, men det finns en orsak till att den väger som den gör. Tangentbordet innehåller ett extra batteri som ger upp till 16 timmars användning. Det är helt fenomenalt när man är på resande fot på ställen där vägguttag lyser med sin frånvaro.

Senaste Android
Transformer är den första plattan i Sverige som har uppdaterats till Android 3.1. Det kanske inte är så revolutionerande jämfört med 3.0 men det finns ändå en del saker att ta en närmare titt på. Om inte annat så ger det en inblick i hur operativsystemet kommer att utvecklas inom den närmaste tiden.

Ikonerna för "hem", "tillbaka" och "senast använda" som återfinns till vänster i den nedre listen har arbetats om och ser numera faktiskt ut som funktionerna de ska representera. En annan intressant nyhet är att man kan ändra storlek på widgetar. Tyvärr är det i dagsläget bara ett fåtal som stödjer det, exempelvis de medföljande widgeterna för e-post, men förhoppningsvis kommer antalet att öka drastiskt i takt med att fler plattor uppdateras.

Utan tangentbordet
Även om man kopplar loss plattan från tangentbordet så bjuder Transformer på en trevlig upplevelse. Skärmen har en väldigt bra betraktningsvinkel, hanterar färgomfång på ett bra sätt och den reagerar fint på ens fingertryckningar. Dessutom är plattan tack vare den dubbelkärninga processorn väldigt snabb.
 
Det finns dock en del man inte ska ha allt för höga förväntningar på. Kamerorna tillhör den kategorin. De är, snällt utryckt, funktionella och även om de inte tillhör de sämsta inom segmentet så rekommenderar jag att man endast använder dem i nödsituationer. Jag tycker också att en kameralampa hade varit på sin plats, även om den förmodligen inte skulle bidra med några mirakellösningar.

Den plastiga känslan till trots så betvivlar jag inte att byggkvalitén är bra. Visst det är inte borstat aluminium och plattan gnäller ibland lite när man trycker på den men den känns trots det inte överdrivet ömtålig. Den räfflade ytan på plattans baksida bidrar faktiskt till att den inte glider om man håller den i en hand.

Slutsats
Tillsammans med tangentbordet och Polaris Office som medföljer är Asus Eee Pad Transformer en överraskande trevlig upplevelse, trots att vissa av konstruktionslösningarna kunde ha varit lite mer genomtänkta. Och även om man väljer att införskaffa den utan tangentbordet så blir man nog inte besviken. Den känns inte riktigt så exklusiv eller "häftig" som vissa av konkurrenterna men den gör det den ska och den gör det väl. Bara den inte hade varit brun...

Asus Eee Pad Transformer

Andreas Liebert